Inom träindustrin, som är ett av de äldsta applikationsområden för Luftbefuktning, används detta bl.a. för att minska rörelser och öka formstabiliteten i s.k. hygroskopiskt material (som ex. trä). Detta motverkar bl.a. storleksförändringar och så kallade propellervridningar samt skeva skivor m.m. Materiallager osv. befuktas också med fördel, för att bibehålla rätt fuktkvot i materialet (träet) genom hela kedjan. Det är också vanligt förkommande att Luftbefuktning används i dessa miljöer för att motverka dammspridning (dammbekämpning), kyla och för att förbättra arbetsmiljön. Dammbekämpning kan ske på flera olika sätt och det vanligaste är att hela den aktuella hallen befuktas, men i vissa fall kan även en s.k. punktbefuktning göras. Luftbefuktningen är en effektiv teknik för dammbekämpning och minskar markant att damm från exempelvis trä, gipsskivor, isoleringsmaterial och betong sprids vidare i den aktuella lokalen. Denna teknik kan också användas för att motverka damm explosioner och som brandbekämpning.
Rätt luftfuktighet påverkar även lackeringsprocesser positiv, då både dammspridningen och statisk elektricitet minskas markant. Vilket ofta är ett problem i dessa sammanhang, då partiklarna i luften dras till den nylackerade ytan p.g.a. statisk elektricitet, då partiklarna är uppladdade. Befuktningen bidrar på så vis till ett väsentligt mycket bättre slutresultat och en bättre kvalité och finish på den lackerade ytan. Befuktningen bidrar även till en bättre härdprocess generellt och en hållbarare lackad yta.
Arbetsmiljö
Inom det aktuella området används Luftbefuktning för att bl.a skapa ett så bra inomhusklimatet som möjligt för oss människor, som i allmänhet är känsliga för torr luft. Vid för torr luft är det vanligt med problem med irriterade slemhinnor i näsa och svalg, ögon (linser), torra händer och torr hud i allmänhet. För oss människor är torr luft i kombination med damm (partiklar i luften) en av de sämre kombinationerna, då vårt egna ”andningsfilter” inte fungerar som avsett vid för låg luftfuktighet. Vi människor är skapade för att leva utomhus, där den relativa luftfuktigheten ofta är mellan 60 – 80 % Rh. För låg luftfuktighet i vårt inomhusklimat, medför att våra andningsorgan inte kan avskilja partiklarna (damm) på ett effektivt sätt, när luften är för torr.
När Luftbefuktning installeras i dessa miljöer skapas även ett bättre inomhusklimat för oss människor som en positiv bieffekt. Vilket även minskar andra problem med torr luft, som irriterade slemhinnor i näsa och svalg, ögon (linser), torra händer och torr hud i allmänhet. Vid en högre relativ luftfuktighet (ca 50 – 55 % vid 20 – 22º C) sprids inte virus lika lätt som i torr luft, vilket minskar risken att bli sjuk och därmed minskad sjukfrånvaro. Luften upplevs också allmänt som friskare och behagligare. Under vissa förhållanden under året, kan den relativa luftfuktigheten inomhus vara så låg som ca 10 % Rh vid 20 – 22º C. För oss människor rekommenderas en relativ luftfuktighet på ca 50 – 55 % vid ca 20 – 22º C.
Inom dessa områden används avfuktning för att kontrollera och förhindra att luftfuktigheten överstiger önskad nivå, i den aktuella lokalen eller miljön. Ofta finns gränsvärden att inte överstiga 60 – 65 % Rh vid 20 – 22º C. I Sverige är detta behov som störst i juli – augusti.
Även s.k. punktavfuktning är vid behov möjligt vid vissa kritiska delar av produktionskedjan, detta för att minimera investeringsnivån jämfört med att avfukta hela lokalen.
Inom det aktuella området används alltid någon form av partikelfiltrering för Luftbefuktningssystemen och vanligtvis rekommenderas även ett vatten som innehåller minimalt med partiklar, kalk, salter, mineraler och metaller (lösta ämnen). Detta bl.a. på grund av att det ofta finns små kanalerna i systemen som kan blockeras eller tankar där sediment kan bildas och skapa driftstörningar.
Vid för hög halt finns, beroende på luftbefuktningsteknik, även risk för utfällningar av olika ämnen i aktuell lokal eller ventilationsaggregat/kanal.
För att minimera denna risk, används någon forma av vattenrening vid denna typ av applikationer. Vanligast är någon form av Partikelfiltrering, Avhärdningsfilter (mjukvattenfilter), membranteknik ex. Omvänd Osmos (RO), Blandbäddsfilter (jonbytare), i kombination med Desinfektionssystem, där vattnet belyses med UV-ljus. På så vis minimeras bl.a. risken för bakterietillväxt samt bakteriespridning i dricksvatten, processvatten samt vatten till system för Luftbefuktning.
Vattenrening används även till andra processer inom aktuellt område.
Inom dessa miljöer och applikationer kan ofta överskottsenergi utnyttjas för Evaporativ kylning.
Kylsystemen anpassas för installation både som direkt evaporativ kylning och indirekt evaporativ kylning (frånluftskyla) och då för installation i kanal och ventilationsaggregat. Evaporativ kylning installeras även som direkt evaporativ kyla, utomhus.
Med moderna och avancerade analys- och simuleringsverktyg hjälper vi till att projektera och hitta de bästa tekniska lösningarna till aktuella projekt. Med helheten och systemets livscykel i fokus, skapar vi energi- och vatteneffektiva funktionslösningar för miljövänlig och energieffektiv evaporativ kylning.
Om du får ett felmeddelande att formuläret ej skickats, ladda om sidan och försök igen. Alternativt mejla oss direkt på kontakt@sibe.se, så återkommer vi inom kort. Tack!
